1. verb
   1. VAD?
      1. TALAR OM: VAD SOM HÄNDER VAD NÅGON GÖR
   2. KÄNNETECKEN
      1. GRUNDFORM (INFINITIV) "ATT PRATA"
      2. TIDSFORMER NUTID(presens) DÅTID(preteritum)
   3. TYPER
      1. HUVUDVERB
         1. "ATT VARA"
      2. HJÄLPVERB
         1. UTTRYCKER NÄR ELLER HUR NÅGOT GÖRS
   4. VAD ÄR VERB BRA FÖR?
      1. HAR MYCKET INNEHÅLL(händelse)
      2. BEHÖVS I MENINGAR
      3. UTTRYCKER TID
   5. HÖR IHOP MED
      1. ADVERB
      2. PREPOSITIONER
2. adverb
   1. BESKRIVER VERB, ADJEKTIV OCH ANDRA ADVERB
      1. Hon sprang SNABBT.
      2. Han är VÄLDIGT snäll.
      3. Hon sprang MYCKET snabbt.
   2. VAD ? beskriver: - VERB - ADJEKTIV - ADVERB
   3. KÄNNETECKEN
      1. liknar adjektiv men beskriver INTE substantiv
      2. böjs INTE efter huvudordet (jfr adjektiv)
   4. TYPER
      1. VANLIOGA ADVERB - TID: NÄR? - RUM: VAR/VART? - SÄTT: HUR?
      2. SATSADVERB PÅVERKAR HELA SATSEN
   5. VAD ÄR DE BRA FÖR?
      1. KNYTER IHOP TANKAR
      2. BESKRIVER HÄNDELSER
   6. HÖR IHOP MED
      1. VERB
      2. ADJEKTIV
3. konjunktioner
   1. VAD?
      1. BINDEORD
      2. SMÅ OBÖJLIGA ORD
   2. KÄNNETECKEN
      1. BINDER IHOP ORD ELLER SATSER MED VARANDRA
      2. VISSA BESTÅR AV TVÅ ORD "SÅ ATT", "ÄVEN OM"
   3. TYPER
      1. SAMORDNANDE binder ihop: -TVÅ ORD -TVÅ HUVUDSATSER
      2. UNDERORDNADE binder ihop: HUVUDSATS + BISATS
   4. VAD ÄR DE BRA FÖR?
      1. BYGGA LÅNGA MENINGAR
      2. EFFEKTIVARE UTTRYCK
   5. HÖR IHOP MED
      1. SATSLÄRA OCH MENINGSUPPBYGGNAD
   6. VARFÖR SÅ MÅNGA OLIKA KONJUNKTIONER?
      1. OLIKA KONJUNKTIONER SKAPAR OLIKA SAMBAND
         1. förändrar betydelsen i meningen.
      2. jag kom inte, OCH du kom
      3. jag kom inte, MEN du kom
      4. Jag kom inte, FÖR att du kom.
      5. jag kom inte, SÅ du kom.
4. räkneord
5. interjektioner
6. adjektiv
   1. BESKRIVER BARA SUBSTANSTIV
      1. ADJEKTIV HÖR IHOP MED SUBSTANTIV OCH BÖJS EFTER DEM.
         1. VAD ÄR DET SOM BESKRIV? JO ETT SUBSTANTIV
   2. VAD? BESKRIVER SUBSTANTIV (+PRONOMEN)
   3. KÄNNETECKEN
      1. KOMPARERING GLAD-GLADARE-GLADAST
      2. BÖJS EFTER SITT SUBSTANTIV
   4. TYPER
      1. FÄRGERNA
      2. VÄRDERANDE: POSITIVIA NEUTRALA NEGATIVA
   5. VAD ÄR DE BRA FÖR?
      1. BESKRIVER
      2. VARIERAR
      3. VÄRDERAR
   6. HÖR IHOP MED
      1. SUBSTANTIV
7. substantiv
   1. VAD ÄR DE BRA FÖR?
      1. mycket sagt med ett substantiv
         1. barn som inte kan ordet brukar beskriva ett ord med många ord. det är alltså inneffektivt.
      2. du kan skapa nya substantiv genom sammansättningar.
         1. en skola där man rider
            1. ridskola
         2. ett område med hus som ligger i rad
            1. radhus
   2. KÄNNETECKEN
      1. HAR GENUS -EN -ETT
      2. ENTAL - FLERTAL
      3. KAN SÄTTAS I: -BESTÄMD FORM -OBESTÄMD FORM
   3. TYPER
      1. ämnesnamn
      2. egennamn
      3. abstrakta
      4. grupper av..
      5. konkreta
   4. VAD?
      1. NAMN PÅ : saker djur växter personer platser grupper av ting material känslor (ex kärlek) tillstånd (styrka) tid & mått (en dag) egenskaper(styrka)
   5. HÖR IHOP MED
      1. adjektiv
      2. prepositioner
      3. pronomen
8. pronomen
9. prepositioner KRÅNGLIG
   1. VAD ?
      1. TALAR OM : LÄGE RIKTNING
   2. KÄNNETECKEN
      1. STÅR TILLSAMMANS MED SUBSTANTIV
      2. STÅR TILLSAMMANS MED "ATT"
   3. TYPER
      1. TIDS- PREPOSITIONER
      2. LÄGES- PREPOSITIONER
   4. VAD ÄR DE BRA FÖR?
      1. TALAR OM LÄGE OCH RIKTNING
      2. VERBPARIKLAR
         1. FÖRÄNDRAR VERBENS BETYDELSE
         2. Han HITTADE(verb) en mössa.
         3. Hon HITTADE(verb) PÅ(pre.po) en berättlse
   5. HÖR IHOP MED
      1. SUBSTANTIV
      2. VERB
   6. EXEMPEL PÅ, I, UNDER, ÖVER BREDVID, UR, TILL, FRÅN, MOT FÖR, MED, FÖRE, EFTER
   7. VAR NÅGOT LIGGER VART NÅGOT SKA LIGGA BESKRIVER NÅGONS POSITION I FÖRHÅLLANDE TILL NÅGOT ANNAT I TIDEN.