1. Varför
   1. Syftet med uppgiften: För att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, l äge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
   2. I Lpfö-98 står följande, Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö98 s. 10)
   3. Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
   4. Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.
   5. Ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. (Lpfö98 s. 11)
   6. ”Sortering är ett naturligt inslag i de yngsta barnens vardag. Den hjälper barnen att strukturera sin verklighet och leder till upptäckter av föremåls egenskaper och relationer till varandra.” Små barns matematik – Björklund Boistrup (2006), Doverberg & Pramling Samuelsson 1999
   7. "När en individ blir varse ett fenomen på varierande sätt framträder de återkommande kritiska aspekterna, vilket gör att den lärande individen kan urskilja samband och på ett djupare plan förstår fenomenet." Bland bollar och klossar, Camilla Björklund (2011)
2. Innehåll
   1. Lägga mönster
      1. Klippa & klistra mönstret
      2. Rita / måla mönstret
   2. Anpassas till olika åldrar genom att man tar fler eller färre saker i mönsterläggningen
      1. Sortera utifrån olika aspekter ex. lägg de största överst bredvid de gröna
      2. Bilderna/ sid 2
3. Vad
   1. Det här gör vi för att ge barnen matematiska begrepp och att dessa ska bli ett språk av första ordningen
   2. Dessa begrepp, ord och termer erfar barnen:
   3. Antal: Ordinaltal, kardinaltal, många -fler - flest, få - färre - färst.
   4. Läge: Uppe - nere, höger - vänster, bredvid.
   5. Storlek: Stor- liten, större - minst - mindre, lång – kort, bred – smal, tjock – tunn.
   6. Form: Rund – oval – kantig.
   7. Vikt: Tung – lätt.
   8. Färg: Nyanser.
   9. Struktur: Skrovlig – len.
   10. Sortering – klassificering.
   11. Tankemodell: Att sortera upp gör det lättare att se antal – barnen ser en bild av talet.
   12. Olika stadier av sortering sid 65 i boken: "Små barns matematik". Barnet sorterar fritt och beskriver och visar hur det tänker. Läraren föreslår hur barnen skall sortera. Barnet ser hur någon annan sorterat och sorterar på samma sätt. Barnet kan beskriva för någon annan hur det skall sortera. Sortering efter två egenskaper tex. Färg och storlek. Sortering efter flera egenskaper samtidigt. Klassificering: För att barn skall utveckla förmågan att sortera och sedan klassificera, kan vi ge utmaningar för att variera sortering.
4. Hur
   2. Sortera med estetiskt tilltalande konkreta material.
   3. Hitta liknande former i rummet.
   4. Räkna, lokalisera, mäta, konstruera enligt Bishops fundamentala principer.
   5. Barnen ska lägga ett mönster som en kompis lagt, de kan klistra, rita och måla sin sortering.
   6. Vi pedagoger ställer öppna frågor som tex.
   7. Hur många?
   8. Vilka är flest?
   9. Var ligger?
   10. ”De ska stärka taluppfattningen genom synen men man måste också använda motoriken” Alla talar om matte – Jessica Gottberg & Helen Rundgren (2006)
5. Fortsatt lärande
   1. Undersöka material
   2. Vad flyter - vad sjunker?
   3. Förhållandet i vikt.
   4. Göra olika diagram
   5. Använda symboler & siffror
   6. ”Med hjälp av en vuxen kan skillnaderna benämnas med matematiska begrepp och symboler, som så smäningom får en generell innebörd också för barnet. Det yngsta barnet i förskolan ses ofta engagerade i sorteringsaktivitet av olika slag. Den vuxna uppfattar måhända inte alltid hur sorteringen genomförs och utvecklas, men vid närmare studium visas också det lilla barnet ofta ha en klar strategi för sorteringen.” Bland bollar och klossar – Camilla Björklund (2011)
6. Dokumentation
   1. För att synliggöra barnets eget lärande för de själva, för pedagogen och för andra barn. Men även att få ta del av andras lärande. För att som pedagog kunna utmana de till fortsatt lärande.
      1. Varför?
   2. Reflektion av varandras sorteringar/ mönster. Hur barnen tar sig an uppgiften. Deras strategier och uttryck.
      1. Vad?
   3. Knäppa kort Barnens egna dokumentation det de klistrat, ritat, målat. Barnen berättar hur de tänkt, anteckna eller spela in.
      1. Hur?
   4. ”Att ge barnen uppgifter och sedan be dem rita och berätta hur de tänkt är att stärka deras mattesjälvförtroende” Alla talar om matte, Gottberg J & Rundgren H, (2006). ”När barnen kan ”rita”, kan de få teckna sin dokumentation av sortering. Innan de kan rita kan de lägga eller klistra upp bilder vilket kan vara första steget mot dokumentation på papper” , Små barns matematik, Doverborg, E & Emanuelsson, G, (2006). "Kommunikationen leder i bästa fall till att andra aspekter tas i beaktande som barnet inte tidigare varit medvetet om och en ny förståelse kan framträda." Bland bollar och klossar, Camilla Björklund (2011)